| Ringsjöns Veterinärklinik |
|
|
|
|
Värt att veta om inälvsmask och larver |
|
Förekomst och spridning Inälvsmask och larver finns i varierande omfattning hos våra hundar och katter. Störst maskbörda har valpar, kattungar och unga djur, men det vuxna djuret spelar en viktig roll som smittkälla. Hundar och katter återinfekteras i olika omfattning, beroende på ålder, levnadssätt och miljö. En torr och regelbundet rengjord närmiljö minskar risken för smitta. Larver – roten till det onda Hundar och katter har vandrande och vilande spolmasklarver i sina vävnader. En valp infekteras redan i moderlivet via navelsträngen. Larverna vandrar genom fostrets kropp. Senare infekteras valpar, liksom kattungar, dessutom av larver i modersmjölken. Larver ger inte bara upphov till nya maskar, utan kan också orsaka skador under sin vandring. En effektiv avmaskning måste därför också ha effekt på larver. Varierande symptom Spolmasken ses ibland i djurets avföring, eller i uppkräkning av maginnehåll, som långa gulvita maskar. Bandmaskar eller delar av maskar ses ibland kring kattens eller hundens analöppning och ger sällan några synliga symptom. Följande symptom kan dock orsakas av infektion med inälvsmask: -Allmänt dålig kondition Smitta till människa Människans inälvsmaskar är inte desamma som hundens och kattens. Det förekommer dock, att larver från hundens eller kattens spolmask tas upp av en människa via munnen och orsakar skador under sin vandring i kroppen s.k. visceral larva migrans. Larverna utvecklas inte till maskar i människan. Förorenade grönsaker och sandlådor kan vara smittkällor. Barn kan smittas, då de stoppar sand eller jord i munnen. Barnfamiljer bör vara särskilt uppmärksamma. Spolmaskens livscykel på katt: 1 Vilande larver i kroppsvävnaderna Spolmasken sprids också via bytesdjur Bandmaskens livscykel på katt: 1 Ägg i kattens/hundens avföring Källa:
intervet |